Det ringde på dörren igen.
Jag gick och öppna.
-"Hej Kajsa" sa Hampus
-"Hej" sa jag och log
-"Vad snygg du är" Sa Hampus och pussade mig på kinden
-"Tack du med" sa jag och log
-"Då går vi" sa Hampus.
Jag låste dörren och vi gick iväg.

Vi gick till stans finaste restaurang och Hampus sa att han skulle bjuda mig och att det ät en liten present. Jag visste att jag inte kunde övertala honom att jag skulle få betala själv så jag gick bara med på det. Vi beställde nog in den dyraste maträtten som fanns på menyn, men det var också riktigt gott. Vi pratade om allt möjligt och jag kände mig lycklig som fick vara med honom för han var så fin och han brydde sig verkligen om mig. Han tog min hand och kysste den mjukt. Han kollade rakt in i mina ögon och sa:

- ”Kajsa, jag måste bara säga att du är otroligt vacker ikväll och jag är så glad att vi har träffas igen. Jag var nära att ge upp hoppet när det gäller kärleken för jag har blivit sviken så många gånger men du är så äkta. Jag skulle kunna göra allt för dig, jag vill att du ska veta att jag älskar dig och du borde glömma Eric för han är inte bra för dig. Han kommer bara göra så du mår dåligt, pga alla tidningar och så men det kommer inte hända om du blir min”

Jag visste inte vad jag skulle säga för jag är inte van vid såna kärleksförklaringar. Han är så underbar och perfekt. Det ända jag fick fram var:

- ”vad söt du är” jag vet att det inte lät så romantiskt men jag kom inte på något annat. Hans närvaro gjorde mig nervös.

-"Kajsa, jag vill ge dig denna ring som ett tecken på vår vänskap"

-"Ååh, du är för söt" sa jag och började rodna
Hampus satte på ringen på mitt finger.


Eric's perspektiv:
Jag gick en sväng för att bara tänka.
Jag hade på mig ett par solglasögon och en hatt.
-"Jag hoppas att inga fans känner igen mig idag jag är inte på humör.." sa jag tyst för mig själv
Jag gick förbi den finaste resturangen i stan.
-"Men vänta, vem är det där inne?" sa jag när jag tittade in i resturangen.
-"Det är ju Kajsa och Hampus! Men vad gör de? En ring? VA?"
Kajsa tittade på mig och jag kände hur mina ögon fylldes av tårar. En av tårarna trillade sagta ner för min kind.
Hon reste sig och gick mot dörren till resturangen.
Jag kunde inte vara kvar. Jag började springa hem. jag kunde inte fatta det, Kajsa och Hampus?


Kajsa's perspektiv:

Jag kände verkligen hur lycklig jag var. Han var det bästa som hänt mig och jag visste inte hur jag skulle kunna ge tillbaka för allt han har gjort för mig. Jag såg att Hampus kollade mot fönstret och där står......ERIC. Vad gör han här? Förföljer han oss eller? Jag gick mot dörren för att prata med han men när jag kom ut så var han borta. "Inte igen!" Skrek jag högt och alla som gick förbi kollade konstigt på mig. Men jag brydde mig inte. Det enda jag tänkte på var..Eric. Jag ville inte såra honom igen men han hade ju sårat mig så då var vi väll lika men ändå, han är min vän och jag ville inte förlora honom. Jag sprang mot min lägenhet för jag ville bara vara själv ett tag. Hampus kom ut och skrek efter mig men jag stuntade i det, han som sa at allt skulle bli så mycket bättre om det blev jag och han men det är ju bara en stor lögn.........

---

ganska kort men det ju bättre än ingenting! glöm inte att KOMMENTERA vad ni tycker ;)<3
//Emma